Folktro. En besjälad värld – seminarium på Engelbergs bruk

Har fortfarande en varm känsla i bröstet efter att varit en av talarna vid torsdagens seminarium på vackra Engelbergs järnbruk, mästerligt arrangerat av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse. Där, i en miljö som i sig är förtrollad, fick vi tillfälle att diskutera föreställningar om den besjälade världen i olika tider med utgångspunkt från den nyligen utkomna boken med samma namn som seminariet. Det teoretiska avstampet togs i tankar om avförtrollningen av världen, som Max Weber förde fram vid tiden för det förra sekelskiftet då samhället genomgick stora förändingar, och de motargument som senare förts fram mot denna (i korhet och extremt förenklat: att avförtrollningen följts av en återförtrollning alternativt att det aldrig skett någon genomgripande avförtrollning).

Dagens program leddes av Lotta Gröning, som inte bara modererade utan också visade oss masugnen och berättade om livet och arbetet på bruket. Under seminariets första session, som handlade om avförtrollningen av världen, berättande Kristina Ekero Eriksson målande om trosskiftet och hur Gamla Uppsala gick från att vara en gudomlig kultplats till att bli ett ärkesäte för den kristna kyrkan. Hon följdes av Joel Halldorf som förde en intressant disukussion om upplysningens roll i avförtrollningen – och varför återförtrollningen är världen är viktig.

Nästa session handlade om folktro i det forntida Indien och Rom. Här inledde Per-Johan Norelius med perspektiv på kropp, själ och kosmos i det vediska Indien. Sedan berättade Andreas Winkler om gudolmligt beskydd och magiskt tänkande i det forntida Egypten (en personlig favorit, eftersom jag sedan barnsben fascinerats av den egyptiska mytologin och tillbringade ändlösa timmar med att tillverka miniatyr pyramider, gudar, katter, faraoner i lera som barn). Även den efterföljande föredraget berörde ett ämne som jag länge tyckt varit spännande, men inte vet särskilt mycket om: Britt-Mari Näsströ, berättade fängslande om den gåtfulla Mithraskultens mysterier.

Seminariets tredje, och avslutande del, kretsade kring folktron i Norden. Lars Lönnroth inledde med att beskriva den vilda naturen i det förflutnas föreställningsvärld. Och sedan var det min tur. Mitt ämne var, kanske inte helt oväntat, naturens väsen i folktron med fokus på hur dessa kan tolkas i förhållande till tanken på det förtrollade i dåtid och nutid. Sessionen avslutades med Tommy Kuusela, som berättade om föreställningar om en förtrollad djurvärld med spännande perspektiv på folktro i olika tider.

”Folktro. En besjälad värld” är utgiven av Bokförlaget Stolpe. Den är rik både i bild och text – där finns också fler artiklar av författare som inte hade möjlighet att närvara på seminariet. Jag rekommenderar förstås alla men vill särskilt nämna Camilla Ingemark Asplunds artikel om bergtagning. Redakörer för boken är Kurt Almqvist och Lotta Gröning.
Lotta Gröning berättar med inlevelse den tragikomiska historien om en luffare som en gång sägs ha försökt hoppa över masugnen.
Vi fick också tillfälle att titta på den fantastiska samlingen av galijonsfigurer – de här båda stal mitt hjärta.
Och denna stilige herre är ju också rätt episk!

På kvällen välkomnades vi av en värmande brasa, mingel och en underbar middag, som gav tillfälle till ännu fler intressanta samtal. Stort tack för denna fina upplevelse, jag kommer att bära den med mig länge!

Digitalt föredrag om Skogens och bergets väsen ikväll!

Kära vänner,

ikväll klockan 19.00 kan du lyssna till mig och Tommy Kuusela på ISOF när vi berättar om Skogens och bergens väsen. Helt digitalt och gratis i regi av fantastiska Gamla Uppsala museum. Länk till FB-evenemanget finner ni här: https://www.facebook.com/events/3597898703769893

Varmt välkomna!

Konstnär: John Bauer. Två troll, i väntan på långväga gäster på väg genom skogen.

Folktrons väsen. Encyklopedi finns nu i en bokhandel nära dig!

Livet har varit galet intensivt den sista månaden och jag har inte hunnit skriva något om att ”Folktrons väsen. Encyklopedi” nu har kommit ut! Den är skriven för alla som delar min kärlek till folkloren om väsen. I den hittar du berättelser och föreställningar om jättar, vättar, troll, skogsrået, näcken, bysen, älvor, tomten, lindormen, vittror, havsfrun, sjöodjur och många fler av de varelser som befolkade (och fortfarande befolkar) landskapet i föreställningsvärlden.

Den är väldigt fint illustrerad med bilder som valts ut av Beatrice Gullström och vackert formgiven av Nina Ulmaja. Min förhoppning under skrivandet var att hitta en berättarform som både når fram till den som precis börjat intressera sig för folktrons väsen (och för folkloristikens forskningsfält) och till den som kommit en bit på väg och letar efter vägar till fördjupning. Jag vet förstås inte om jag lyckats med detta men jag hoppas att det är en bok som kan skänka både kunskap och glädje.

Boken finns att köpa i en del fysiska bokhandlar (i NK.s bokhandel, Hedegrens bokhandel, SF-bokhandeln och i vissa Akademibokhandlar till exempel) och så över nätet förstås (Bokia, Ad libris och liknande). Och om du vill rekommendera den till ditt lokala bibliotek så skulle jag bli glad, för jag vill förstås gärna att så många som möjligt ska ha möjlighet att läsa den.

Tack till alla som kom och lyssnade…

….på mina föreläsningar och berättarstunder om väsen i St Görans vackra ruin under Medeltidsveckan i Visby. Och ett särskilt tack för alla kloka frågor och fina samtal efter framträdandena! Ni var en helt underbar publik, som ju medeltidare brukar vara ❤

Nedanför fotot följer litteraturlistan som jag utlovade!

Litteraturlista till föreläsningarna:

af Klintberg, Bengt. Svenska folksägner. Stockholm, 1993; The Types of the Swedish Folklegend. Helsingfors, 2010; Svenska trollformler. Stockholm, 1965: Förbud mot kringgärning i äldre folktradition. I ”Saga och sed”. Uppsala, 1995.

Asplund Ingemark, Camilla, The genre of trolls: the case of a Finland-Swedish folk belief tradition. Åbo, 2004.

Bergstrand, Carl-Martin Bergstrand, Hallandssägner. Göteborg, 1949.

Bergstrand, Carl-Martin, Bohuslänska sägner. Göteborg, 1947.

Bergstrand, Carl-Martin. Dalslandssägner. Göteborg, 1951.

Davidson, Hilda Ellis, Nordens gudar och myter. I översättning och svensk bearbetning av Bengt G. Söderberg. Stockholm, 1984.

Den poetiska Eddan. I översättning av Björn Collinder. Stockholm, 1964.

Djurklou, Gabriel, Svenska sagor och sägner 5. Sagor och sägner upptecknade av Gabriel Djurklou. Utg. av Jöran Sahlgren. Stockholm, 1943.

Ehrensvärd, Ulla, Den svenska tomten. Stockholm, 1979.

Ek, Sverker, De nordiska medeltida näckvisorna. Göteborg, 1935.

Eriksson, Bo, Bestiarium: en medeltida djurbok. Stockholm, 2009.

Feilberg, Henning Fredrik, Nissens historie. Köpenhamn, 1979

Granberg, Gunnar. Skogsrået i yngre nordisk folktradition. Uppsala, 1935.

Harjunen, Catarina. Att dansa med de(t) skeva: Erotiska möten mellan människa och naturväsen i finlandssvenska folksägner. Åbo, 2020.

Hyltén-Cavallius, Gunnar Olof. Om draken eller lindormen: drakormens gåta. Med inledning, noter, bildurval och efterskrift av Thomas Malm. Tingsryd, 2017.

Häll, Mikael. Skogsrået, näcken och djävulen: erotiska naturväsen och demonisk sexualitet i 1600- och 1700-talens Sverige. Stockholm, 2013; Havsfruns hamn och satans famn: demonisk sexualitet, liminal kroppslighet och förtrollade naturlandskap i det tidigmoderna Sverige. I ”RIG 2014:3”, sid 129–144. Stockholm, 2014.

Johansson, Kerstin Louise. De dödas julotta: en sägenundersökning. Bergen, 1991.

Kuusela, Tommy. Hallen var lyst i helig frid. Krig oc fred mellan gudar och jättar i forrnordisk hallmiljö. Stockholm. 2017.

Liungman, Waldemar, Sveriges sägner band I. Stockholm, 1958.

Sveriges sägner, band II. Stockholm 1959.

Sveriges sägner, band V. Stockholm, 1962.

Sveriges sägner, band IV. Stockholm, 1961.

Lövkrona, Inger. Det bortrövade dryckeskärlet: en sägenstudie. Lund, 1982.

Malmstedt, Göran. Bondetro och kyrkoro: religiös mentalitet i stormaktstidens Sverige. Lund, 2002.

Midholm, Lina och Saltzman, Katarina (red.), Naturen för mig: nutida röster och kulturella perspektiv. Göteborg, 2014.

Odstedt, Ella. Norrländsk folktradition. Uppteckningar i urval och med kommentar av Bengt af Klintberg. Uppsala, 2004.

Raudvere, Catharina, Föreställningar om maran i nordisk folktro. Lund, 1993.Kunskap och insikt i norröna tradition: mytologi, ritualer och trolldomsanklagelser, Lund 2003.

Schön, Ebbe. Troll och människa. Stockholm, 2008; Vår svenske tomte: sägner och folktro. Stockholm, 2006; Folktro från förr. Stockholm, 2001; Asa-Tors hammare: gudar och jättar i tro och tradition. Stockholm, 2005; Älvor, troll och talande träd : folktro om svensk natur. Sundbyberg, 2000.

Stattin, Jochum, Näcken. Spelman eller gränsvakt? Stockholm, 1992; Från gastkramning till gatuvåld. En etnologisk studie av svenska rädslor. Helsingborg, 1990; Det farliga livet: om avund, rädsla, rykten och fördomar. Lund, 1991.

Tillhagen, Carl-Herman, Folklig läkekonst. Stockholm, 1977; Folklig spådomskonst. Stockholm, 1991; Skogarna och träden: naturvård i gångna tider. Stockholm, 1995; Vattnens folklore: sägen och folktro kring bäckar, älvar, sjöar och hav. Stockholm, 1997; Jaktskrock. Stockholm, 1985;

Wall, Tora.  Magic at Midsummer: Past and Present Beliefs concerning Love and Divination. I ”The Ritual Year and Ritual Diversity. Proceedings of the Second International conference of The SIEF Working Group on The Ritual Year”, Göteborg 7–11 Juni 2006. Red. Lina Midholm, Annika Nordström & Maria Teresa Agozzino. Göteborg, 2007(a).

Wall, Tora. Hönan som skattväktare. I ”Människan och faunan. Etnobiologi i Sverige 3”. Red. Håkan Túnon, Börje Pettersson, Mattias Iwarsson2007(b),

Östling, Per-Anders. Älvkvarn, älvdans och älvblåst. I ”Folkliga föreställningar och folklig religiositet: festskrift till professor Ulrika Wolf-Knuts”. Red. Lena Marander-Eklund, Sofie Strandén, Nils G. Holm. Åbo, 2007.

Sommarsolstånd och bokmakeri

Igår var det sommarsolstånd och jag skålad i all stillhet för det fram emot kvällen, när solen redan försvunnit ner bakom horisonten. Det är något alldeles särskilt med den här tiden om året. Plötsligt – det är alltid plötsligt, hur kan det komma sig att jag aldrig är beredd? – är världen grön och levande igen. Vinden för med sig doften av blommor och solvarma kåda från tallarna uppe på berget där jag bor. Och sedan ett kvällsbad, för att skölja bort dagens damm.

Det är bråda dagar nu, med både SIEF-konferens (digital från Helsinki) att försöka hinna vara med så mycket som möjligt på, föredrag och berättarstunder på olika midsommarteman och projekt att skriva på….men roligt också förstås (även om jag ibland bara vill sätta mig under ett träd och låta sommaren skölja över mig). Titta gärna i mitt sprillans nya kalendarium om du vill veta vart du kan se, höra och träffa mig i offentliga framträdanden!

Och så har jag en fantastisk nyhet: den 27/10 kommer min bok ”Folktrons väsen. Encyklopedi” ut på Bokförlaget Stolpe! Här kan du kika på den i förlagets bokkatalog: https://bokforlagetstolpe.com/se/isbn9789189069756/

I dagarna har jag också på allvar börjat skriva på nästa bok (jag har hållit på med den vid sidan av ett tag men nu är den på riktigt igång). Temat är ännu lite hemligt men snart hoppas jag kunna berätta mer!

John Bauer och skogen

Förra året skrev jag en artikel om folktrons väsen till utställningskatalogen för ”Trollbunden. John Bauer och den magiska naturen”, på Prins Eugens Waldemarsudde. Det var, av många skäl, ett väldigt kärt och givande uppdrag. Utställningen är väldigt vacker och stämningsfylld, med verk föreställande nordiska väsen av både Bauer och andra konstnärer från Norden. Ämnet berör också min egen forskning om hur folklorens väsen kommer till uttryck i populärkulturen och inom denna förändras i gestaltning och innehåll, en process i vilken Bauers konst har haft stor betydelse.

I bokens artiklar belyser forskare från olika ämnesinriktningar Bauers konst. Skogen, och Bauers påverkan på nutidens föreställningsvärld om naturen som en magisk plats, är ett tema som återkommer.

Bauer var ett barn av nationalromantiken, där tanken på den rena och själfulla naturen hade en central plats. Tiden präglades av snabba tekniska och samhälleliga förändringar. Naturen, och det förflutna, kom att symbolisera trygghet och ett naturligt liv (i kontrast till upplevelsen av samtidens som onaturlig). Intresset för bondesamhällets folklore var en del av detta. Bauer, liksom andra konstnärer och författare, inspirerades av de sagor och sägner man fruktade skulle falla i glömska om de inte samlades in och gavs nytt liv. Men deras kost är just inspirerad av de gamla berättelserna, en tolkning inte en spegling av dem. Ur dessa tolkningar föddes nya föreställningar, som fortfarande formar dagens bild av skogen och dess väsen.

Ett nytt år med nya äventyr

I förra inlägget lovade jag en sammanfattning av det gågna året. Då tänkte jag förstås hinna skriva det innan det nya året tog vid men sen kom julen med alla dess nöjen och förpliktelser, som tar så mycket mer tid än vad man tror (trots att mina jular brukar vara ganska stillsamma och förra året förstås ännu mer stilla än vanligt). Jag borde lära mig att göra sådant i början av december (om det alls skall göras) eftersom jag när december går mot sitt slut mest längtar ut till frostnupna skogar och inte alls vill sitta vid datorn. Och nu när jag äntligen sätter mig ner för att skriva känns det gamla året så långt bort och i tankarna är jag helt i de nya äventyr som väntar under detta år…

Förra året var förstås, för mig liksom för alla andra, på många sätt ett underligt och skrämmande år. Ett år som påminde om hur skört livet är, hur brutal människan som varelse kan vara och hur utlämnade vi i slutändan ändå är till naturen. Men i allt det mörka fanns det ändå många ljuspunkter. Det blev tydligt vad som faktiskt är viktigt i livet och vad jag vill göra med min tid. Min vardag förädrades inte heller särskilt mycket från hur den sett ut de senaste åren. Den kretsade, då som alltid, kring forskning om väsen och om skogen som plats, berättande och skrivande. I mitt forskningsprojekt ”Trolska skogen: nutida föreställningar och narrativ inom turismens ramar” föll mycket på plats och någonstans vid horisonten tycker jag mig skymta slutet på en lång resa. Det är också glädjande att intresset för folklore och väsen har växt så mycket, både i och utanför akademin, under de senaste åren. Förr kände jag mig stundtals ensam men nu känns det som om vindarna vänt och att ett forskningsområde som länge varit eftersatt inom svensk folkloristik/etnologi håller på att blomma upp på nytt.

Jag har också arbetat på två andra bokprojekt (ett om folktrons väsen och ett om traditioner) under året men de är fortfarande lite hemliga – och det är så svårt att inte berätta om dem! Kanske får jag göra som i sagorna, gräva ett hål i marken och ropa mina hemligheter ner i gropen. Fast det brukar ju sälla sluta väl förstås, så kanske bäst ändå att jag ger mig till tåls ett tag till…

En del artiklar och noveller publicerades förstås under 2020. En som jag var särskilt glad åt att få skriva var ”Troll, älvor och näcken. Väsen i folktro och sägen” till utställningskatalogen ”Trollbunden. John Bauer och den magiska naturen”. Faktiskt så speciellt att jag tänker att den skall få ett alldeles eget blogginlägg så småningom.

Något jag verkligen saknat är att vara ute och hålla föredrag och berättarstunder. Mest av allt saknar jag mötena med människor och de berättelser jag i min tur får höra från publiken efteråt. Men jag har också funnit en oväntad tjusning i alla de digitala möjligheter som öppnat sig. Även om det på en del vis fortfarande känns underligt att sitta hemma framför sin dator och prata rakt ut i den virtuella oändligheten, är det också fint att man på så sätt kan nå ut till så många människor, på så vitt skilda platser. Och det är också fint att så många av er som lyssnat tagit kontakt efteråt, så att de där mötena jag gläds så åt ändå har kunnat ske men på ett annat sätt. Det är något jag kommer att ta med mig och fortsätta arbeta med, även när denna kris är över. Med lite särskild kärlek ser jag tillbaka på mina berättarstunder om väsen under den digitala pest-medeltidveckan. Medeltidsveckan har en särskild plats i mitt hjärta och medan jag berättade kändes det faktiskt lite grann som om jag var där, fast jag satt hemma i mitt eget vardagsrum – det hade jag inte väntat mig och det var en rätt fantastisk upplevelse. Jag fick också möjlighet att i tre olika sammanhang hålla digitala föredrag om folklore kring textila hantverk (det första i samband med Trolska skogens projekt ”Virka en sjö”), och i dessa kunde två olika delar av mitt liv mötas på ett (för mig) nytt sätt. Och slutligen var det också (om jag nu ska försöka välja ut några särskilda höjdpunkter under året) väldigt roligt att hålla ett digitalt föredrag om julens folktro, tillsammans med min folkloristkollega Tommy, på Gamla Uppsala Museum. Gamla Uppsala är i sig en väldigt speciell och storslagen plats, och dessutom arbetade jag som museilärare där en säsong för länge, länge sen, så det kändes väldigt fint att återknyta banden dit.

Och nu är det som sagt ett nytt år med nya uppdrag och nya äventyr som väntar – men det får bli berättelser för en annan gång. Lev väl och god fortsättning, nu när vi snart går in i 2021:s andra månad.

Tora Wall, på väg hem efter ett (digitalt) föredrag om midsommarmagi, 2020.
Inte från årets digitala medeltidsvecka utan ett annat berättartillfälle i medeltidens tecken, innan pesten bröt ut.

Min bok ”Troll, älvor, vättar och andra mystiska väsen”

Medan de sista resterna av midsommarmagi ännu dröjer sig kvar omkring oss, kan jag med glädje meddela att min barnbok ”Troll, älvor, vättar och andra mystiska väsen” nu finns att köpa som e-bok.

Den passar särskilt bra för barn mellan 6-9 år (plus/minus något år beroende på om man läser själv eller lyssnar när någon annan läser högt). Under några veckor framöver går det bra att beställa den direkt från mig genom att swisha 19 kronor till 0706-259874. Skriv väsen och din e-mail som meddelande.

Senare i sommar kommer det även en tryckt upplaga, mer information om denna, och vart du då kan köpa böckerna, kommer när det närmar sig.

Framsida Troll, älvor, vättar och andra mystiska väsen

Berättelser om väsen och vad de säger oss

Igår var jag på Vikingagården Gunnes gård och höll föredrag om väsen. Det var på många sätt en trevlig kväll, att stå fram för en knastrande brasa och berätta om något man själv älskar för en publik som kommer med både kloka och intresserade frågor är förstås väldigt inspirerande.

Det fick mig också att, återigen, fundera över hur människor i alla tider tycks ha fascinerats av tanken på att det finns andra varelser, magiska och ofta bara synliga som en skymt i ögonvrån, som befolkar landskapet och delar världen med människorna. Berättelserna om väsen, som rör sig i gränslandet mellan fantasi och tro, säger mycket om oss människor och våra liv både i dåtid och nutid.

Falnad eld på gunnes gårdFoto: Tora Wall

 

 

 

 

Föredrag om väsen den 25/4

Tisdagen den 25/4, klockan 18-20, håller jag föredrag om föreställningar om väsen från vikingatid till bondesamhället på Vikingagården Gunnes gård i Upplands Väsby. Vad vi vet och inte vet, hur folklore kring väsen förändrats och vilken betydelse den hade för människor förr och har för oss idag.

Inträde 50 kr och då ingår soppa och smörgås.

Anmäl dig till Gunnes gård på 08-59084928, så att vi vet hur mycket mat vi skall ordna.

Välkomna!

Tora Wallbrastorlek (2)