Min novell ”Sländans kraft” i Faktum Novell 2023.

Midsommarveckan är här och för många väntar semestern strax bakom hörnet. Tid för vila, sand mellan tårna, svala bad – och för läsning i hängmattan. I Faktum Novell hittar du en härlig karamellblandning av olika sorters berättelser, skrivna av 13 olika författare (varav jag är en). Min novell ”Sländans kraft” kan rekommenderas för den som gärna ser inslag av magi, ödestrådar som tvinnas och oväntad kärlek i sina berättelser. Det känns förstås väldigt fint att få vara med i sammanhang som detta – och så är jag lite stolt över att min novell smyger in ett fantastiskt element i blandningen.

Du kan köpa Faktum Novell av din Faktumförsäljare på gatan (i Göteborg, Helsingborg, Malmö och Karlstad med omnejd) eller beställa från https://faktumbutiken.se/

Skog, skog, skog…

Mina tankar upptas av skog just nu. Fram för allt fantasins skogar, som det mesta jag skriver om kretsar kring för tillfället, men också verklighetens skogar. Det förstnämnda är lustfyllt och underbart, det andra skrämmande på många sätt. Sommaren har just börjat och det är redan torrt som fnöske i markerna och på flera ställen brinner skogen. Klimatförändringar, granbarksborren, trädsjukdomar och skogar som försvinner. Det värker i hjärtat och är svårt att andas, när man tänker på det. Men jag försöker trösta mig med att det fortfarande går att vända utvecklingen – det finns fortfarande hopp inför framtiden om vi inte förtvivlar och blir handlingsförlamade. Och jag vill tro att en del av det hoppet finns att hämta i myter, sagor och sägner om skogen och dess väsen. Både de gamla från förflutna tider, då man inte ens kunde föreställa sig de problem vi står inför idag utan hade helt andra faror att handskas med) och de nyskapade, som speglar vår tid med all dess rädsla, hopp och kärlek till skogen.

Foto: Patric Karlsson

Under våren har jag deltagit i flera seminarier med föreläsningar och suttit i panelsamtal på temat skog – och jag har också suttit i publiken och lyssnat när andra delat med sig av sina perspektiv på skogen. Det senaste var bara för några veckor sedan i samband med ett internt seminarium för landskapsarkitekter, som sökte inspiration för att förändra tänkanden kring stadsplanering och låta naturen – och folkloren – ta större plats i städerna. Mitt föredrag hette ”Stadens folklore och folklore i staden” – om skogens, vattnets och himlavalvets mytiska betydelse och hur dessa avspeglas i folkloren och om hur folklorens berättelser kan påminna oss både om det förflutna, om världen utanför staden och väcka tankar på vad vi vill förändra.

Den här gardinen hängde i mitt rum när jag var liten och jag älskade den – det gör jag förresten fortfarande. De mjuka linjerna, de mättade färgerna, de överdimensionerade bären och blommorna som skänker en lekfull stämning åt mönstret. Jag brukade ligga och tittade på den medan jag somnade, föreställde mig hur det skulle vara att vandra där inne, hur det skulle kännas att simma i sjöarna, som på samma gång är himlen, och vem man skulle kunna möta där inne. Ibland tänker jag att det kanske var i den här skogen som min fascination för fantasins skogar föddes.

Nationaldag med sol och bad – och kanske bakelser?

6 juni och Sveriges Nationaldag. I år är det dessutom 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung i Strängnäs 1523 och med hårdhänt hand formade Sverige till ett centraliserat rike. Men är dessa firanden något som slagit an hos människor i Sverige? Det har jag blivit intervjuad om i några olika sammanhang på sistone. Här hittar du till exempel en länk till ett inslag på SVT Kultur: https://www.svt.se/kultur/500-ars-jubileum-nar-nationaldagen-firas-yr-i-mossan

Och här finns en intervju där jag är med på ett hörn och pratar om Sveriges 500-års jubileum med Tobias Svanelid på Vetenskapsradion Historia: https://sverigesradio.se/avsnitt/ska-vi-fira-sveriges-500-arsdag

Den långa freden, att Sverige inte varit utsatt för hot mot sin självständighet under så lång tid, att Nationaldagen är så pass ny som officiell dag och att det inte finns någon självklar struktur för hur den skall firas är är några av de skäl som ofta brukar lyftas fram när man diskuterar varför dagen inte uppmärksammas mer. Själv skulle jag vilja lägga till ytterligare ett skäl: brist på tid. Valborg är inte särskilt längt borta, Mors dag (för de som firar den) har också precis varit, skolavslutningar och studentmottagningarna krockar nästan och midsommar är bara några veckor bort. Hur många storslagna firanden mäktar man egentligen med så här i den allra mest hektiska perioden innan sommarsemestern? Kanske är det då mer lockande med en ledig dag för fixa sånt som behövs fixas, gå på picknick, grilla eller ta en skogspromenad?

Jag brukar ofta få frågan om jag själv firar Nationaldagen och jag brukar alltid säga nej. Men i år har jag fått önskemål hemifrån om att vi skall baka Nationaldagsbakelser (eller kanske en tårta) och gå och bada – så på sätt och vis kommer jag att fira den lite grann ändå.