Digitalt föredrag om Skogens och bergets väsen ikväll!

Kära vänner,

ikväll klockan 19.00 kan du lyssna till mig och Tommy Kuusela på ISOF när vi berättar om Skogens och bergens väsen. Helt digitalt och gratis i regi av fantastiska Gamla Uppsala museum. Länk till FB-evenemanget finner ni här: https://www.facebook.com/events/3597898703769893

Varmt välkomna!

Konstnär: John Bauer. Två troll, i väntan på långväga gäster på väg genom skogen.

Anna Lilljequist har läst Folktrons väsen av Tora Wall

Såg precis den här fina recension av Folktrons väsen. Encyklopedi skriven av Anna Lilljequist på Sagobygdens Blogg – den värmer verkligen hjärtat!

Sagobygdens Blogg

Har du varit vid sjön för att fånga fisk, för att bada eller skölja tvätt? Du vet att det kan vara osäkert, Näcken kan finnas där, du tar en kniv, sticker ner den i strandkanten för att binda honom. Läser kanske en ramsa. Har du stött på skogsfrun när du var ute i skogen och arbetade? Hur gjorde du, vad sade du till henne? Har du sett tomten slinka runt ett hörn som en liten grå skugga när du var ute tidigt för att ge korna mat? Och har du mött trollen, trollen som kunde vara både vackra och välklädda. Som hade lador och kreatur som vi, gifte sig och fick barn precis som vi. Och som ändå var något annat, något helt annat.

Om detta har det berättats. Det var nämligen verkligheten för människor i det förindustriella samhället. Det var inget skämt och absolut inte något man plockat upp…

Visa originalinlägg 828 fler ord

Den magiska månen

Tänk att det är tre veckor sedan nyårsafton! Årets första nymåne har redan övergått i årets första fullmåne. Både dessa tidpunkter har på olika sätt haft stor betydelse för människor i det förflutna. Månens faser hjälpte människor att hålla reda på tiden och man gav därför noga akt på natthimlens skiftningar. Sammanflätat med den praktiska nyttan av månen, som hjälpte människor att hålla reda på när olika sysslor skulle påbörjas och avslutas, fanns även magiska föreställningar och riter knutna till månen.

Nymånen var särskilt laddad med föreställningar. Vid denna tid ansågs det kokt att påbörja nya saker som kunde ha hjälp att månens kraft för att växa. Den första nymånen på det nya året var särskilt betydelsefull. Det var en tidpunkt för spådomar och varsel om det år som skulle komma. Unga kvinnor som var nyfikna på framtiden kunde då ”niga för nyårsny” och fråga: ”Vems skjorta skall jag sy? Vems kaka skall jag baka? Vems maka skall jag bli?”

Den fullmåne som vi vandrade under för några dagar sedan kan ha varit viktig ännu längre tillbaka, i forntiden då människornas rituella liv följde både månens och solens rytm. Den första fullmånen, efter den första nymånen efter vintersolståndet är en av de tidpunkter som föreslagits för ett forntida julfirande. Ett blot under den tid då vintern är som kallast och våren, även om solen vänt och ljuset är på väg tillbaka, fortfarande är långt borta.

Som ni förstår kretsar mina tankar mycket kring månen just nu. Dessa tankar har funnits länge men blev tydligare, och fick fastare form, under arbetet med min bok ”Traditioner och högtider. En encyklopedisk kalender”, som kommer ut på Bokförlaget Stolpe under våren. Ur detta föddes ett nytt projekt som jag smög igång med redan i höstas. Det handlar om den magiska månen och om solen, dessa två fascinerande himlakroppar som dansar omkring varandra uppe på himlavalvet.

Jag har inte tagit detta foto själv utan lånat det från en bildbank med fria bilder. Att fota månen är svårt och jag har aldrig lyckats göra den rättvisa när jag försökt.

Nyårshälsning från Skansen

Det har varit ett galet intensivt år med många skiftande känslor och stämningslägen – roligt, sorgligt, pirrigt, utmanande, glädjefyllt, stressigt, kreativit och överaskande. Allt huller om buller i en salig blandning, så som livet brukar vara. Och jag har inte alls skrivit så mycket här som jag hade tänkt fast å andra sidan har jag skrivit rätt mycket annat (sa hon blygsamt…).

I slutet av oktober kom min bok ”Folktrons väsen. Encykolpedi ut”. Den tog slut på förlaget innan jul, glädjande nog men också tråkigt nog med tanke på de som ville ge bort den i julklapp. En del av er har hört av sig och frågat om och när det kommer att gå att köpa igen och jag kan med glädje berätta att Stolpe bokförlag har planer på ett tilltryck, som förhoppningsvis kommer under vinter. Och till våren kommer nästa bok ”Traditioner och högtider. Encyklopedisk kalender” ut, vilket jag förstås ser fram emot.

Och på tal om traditioner håller jag precis på att smycka min höga hatt för att avsluta det gågna året, och hälsa det nya, i stil med att vara med på Skansens julfirandet, där jag kommer att bli intervjuad av SVT om nyårstraditioner en stund innan tolvslaget.

Jag önskar er alla en Gott Nytt År – må 2022 bringa bättre och gladare tider! Och hoppas att våra vägar korsas någon gång på något evenemang, marknad, festival eller i skogen!

Folktrons väsen. Encyklopedi finns nu i en bokhandel nära dig!

Livet har varit galet intensivt den sista månaden och jag har inte hunnit skriva något om att ”Folktrons väsen. Encyklopedi” nu har kommit ut! Den är skriven för alla som delar min kärlek till folkloren om väsen. I den hittar du berättelser och föreställningar om jättar, vättar, troll, skogsrået, näcken, bysen, älvor, tomten, lindormen, vittror, havsfrun, sjöodjur och många fler av de varelser som befolkade (och fortfarande befolkar) landskapet i föreställningsvärlden.

Den är väldigt fint illustrerad med bilder som valts ut av Beatrice Gullström och vackert formgiven av Nina Ulmaja. Min förhoppning under skrivandet var att hitta en berättarform som både når fram till den som precis börjat intressera sig för folktrons väsen (och för folkloristikens forskningsfält) och till den som kommit en bit på väg och letar efter vägar till fördjupning. Jag vet förstås inte om jag lyckats med detta men jag hoppas att det är en bok som kan skänka både kunskap och glädje.

Boken finns att köpa i en del fysiska bokhandlar (i NK.s bokhandel, Hedegrens bokhandel, SF-bokhandeln och i vissa Akademibokhandlar till exempel) och så över nätet förstås (Bokia, Ad libris och liknande). Och om du vill rekommendera den till ditt lokala bibliotek så skulle jag bli glad, för jag vill förstås gärna att så många som möjligt ska ha möjlighet att läsa den.

Min bok Folktrons väsen. Encyklopedi kommer ut den 27/10!!!

Den 27/10, på onsdag i nästa vecka, händer något fantastiskt! Då kommer min bok Folktrons väsen Encykolpedi ut på Bokförlaget Stolpe. I den kan du läsa om jättar, vättar, älvor, skogsfrun, näcken, troll, tomten, lindormen och många fler väsen ur den svenska folktron. Min ambition har varit att skriva en bok som kan läsas både av den som precis börjat intressera sig för ämnet och av den som kommit en bit på väg i sin väsenologiska forskning.

Så här presenteras boken på Bokförlaget Stolpes hemsida: https://bokforlagetstolpe.com/se/isbn9789189069756/

Och här kan du förbeställa den på Ad libris:

https://www.adlibris.com/se/bok/folktrons-vasen-encyklopedi-9789189069756

Eller om du skulle vilja läsa den och har vägarna förbi ditt lokala bibliotek, kan du ju alltid be dem ta in den!

Tack till alla som kom och lyssnade…

….på mina föreläsningar och berättarstunder om väsen i St Görans vackra ruin under Medeltidsveckan i Visby. Och ett särskilt tack för alla kloka frågor och fina samtal efter framträdandena! Ni var en helt underbar publik, som ju medeltidare brukar vara ❤

Nedanför fotot följer litteraturlistan som jag utlovade!

Litteraturlista till föreläsningarna:

af Klintberg, Bengt. Svenska folksägner. Stockholm, 1993; The Types of the Swedish Folklegend. Helsingfors, 2010; Svenska trollformler. Stockholm, 1965: Förbud mot kringgärning i äldre folktradition. I ”Saga och sed”. Uppsala, 1995.

Asplund Ingemark, Camilla, The genre of trolls: the case of a Finland-Swedish folk belief tradition. Åbo, 2004.

Bergstrand, Carl-Martin Bergstrand, Hallandssägner. Göteborg, 1949.

Bergstrand, Carl-Martin, Bohuslänska sägner. Göteborg, 1947.

Bergstrand, Carl-Martin. Dalslandssägner. Göteborg, 1951.

Davidson, Hilda Ellis, Nordens gudar och myter. I översättning och svensk bearbetning av Bengt G. Söderberg. Stockholm, 1984.

Den poetiska Eddan. I översättning av Björn Collinder. Stockholm, 1964.

Djurklou, Gabriel, Svenska sagor och sägner 5. Sagor och sägner upptecknade av Gabriel Djurklou. Utg. av Jöran Sahlgren. Stockholm, 1943.

Ehrensvärd, Ulla, Den svenska tomten. Stockholm, 1979.

Ek, Sverker, De nordiska medeltida näckvisorna. Göteborg, 1935.

Eriksson, Bo, Bestiarium: en medeltida djurbok. Stockholm, 2009.

Feilberg, Henning Fredrik, Nissens historie. Köpenhamn, 1979

Granberg, Gunnar. Skogsrået i yngre nordisk folktradition. Uppsala, 1935.

Harjunen, Catarina. Att dansa med de(t) skeva: Erotiska möten mellan människa och naturväsen i finlandssvenska folksägner. Åbo, 2020.

Hyltén-Cavallius, Gunnar Olof. Om draken eller lindormen: drakormens gåta. Med inledning, noter, bildurval och efterskrift av Thomas Malm. Tingsryd, 2017.

Häll, Mikael. Skogsrået, näcken och djävulen: erotiska naturväsen och demonisk sexualitet i 1600- och 1700-talens Sverige. Stockholm, 2013; Havsfruns hamn och satans famn: demonisk sexualitet, liminal kroppslighet och förtrollade naturlandskap i det tidigmoderna Sverige. I ”RIG 2014:3”, sid 129–144. Stockholm, 2014.

Johansson, Kerstin Louise. De dödas julotta: en sägenundersökning. Bergen, 1991.

Kuusela, Tommy. Hallen var lyst i helig frid. Krig oc fred mellan gudar och jättar i forrnordisk hallmiljö. Stockholm. 2017.

Liungman, Waldemar, Sveriges sägner band I. Stockholm, 1958.

Sveriges sägner, band II. Stockholm 1959.

Sveriges sägner, band V. Stockholm, 1962.

Sveriges sägner, band IV. Stockholm, 1961.

Lövkrona, Inger. Det bortrövade dryckeskärlet: en sägenstudie. Lund, 1982.

Malmstedt, Göran. Bondetro och kyrkoro: religiös mentalitet i stormaktstidens Sverige. Lund, 2002.

Midholm, Lina och Saltzman, Katarina (red.), Naturen för mig: nutida röster och kulturella perspektiv. Göteborg, 2014.

Odstedt, Ella. Norrländsk folktradition. Uppteckningar i urval och med kommentar av Bengt af Klintberg. Uppsala, 2004.

Raudvere, Catharina, Föreställningar om maran i nordisk folktro. Lund, 1993.Kunskap och insikt i norröna tradition: mytologi, ritualer och trolldomsanklagelser, Lund 2003.

Schön, Ebbe. Troll och människa. Stockholm, 2008; Vår svenske tomte: sägner och folktro. Stockholm, 2006; Folktro från förr. Stockholm, 2001; Asa-Tors hammare: gudar och jättar i tro och tradition. Stockholm, 2005; Älvor, troll och talande träd : folktro om svensk natur. Sundbyberg, 2000.

Stattin, Jochum, Näcken. Spelman eller gränsvakt? Stockholm, 1992; Från gastkramning till gatuvåld. En etnologisk studie av svenska rädslor. Helsingborg, 1990; Det farliga livet: om avund, rädsla, rykten och fördomar. Lund, 1991.

Tillhagen, Carl-Herman, Folklig läkekonst. Stockholm, 1977; Folklig spådomskonst. Stockholm, 1991; Skogarna och träden: naturvård i gångna tider. Stockholm, 1995; Vattnens folklore: sägen och folktro kring bäckar, älvar, sjöar och hav. Stockholm, 1997; Jaktskrock. Stockholm, 1985;

Wall, Tora.  Magic at Midsummer: Past and Present Beliefs concerning Love and Divination. I ”The Ritual Year and Ritual Diversity. Proceedings of the Second International conference of The SIEF Working Group on The Ritual Year”, Göteborg 7–11 Juni 2006. Red. Lina Midholm, Annika Nordström & Maria Teresa Agozzino. Göteborg, 2007(a).

Wall, Tora. Hönan som skattväktare. I ”Människan och faunan. Etnobiologi i Sverige 3”. Red. Håkan Túnon, Börje Pettersson, Mattias Iwarsson2007(b),

Östling, Per-Anders. Älvkvarn, älvdans och älvblåst. I ”Folkliga föreställningar och folklig religiositet: festskrift till professor Ulrika Wolf-Knuts”. Red. Lena Marander-Eklund, Sofie Strandén, Nils G. Holm. Åbo, 2007.

Föreläsningar och berättarstunder om väsen under Medeltidsveckan i Visby

Allt är ett underbart kaos här hemma eftersom jag håller på och packar för att åka till Gotland och hålla två föreläsningar och två berättarstunder under Visby medeltidsvecka.

Kom och lyssna!

Föreläsningarna heter Väsen under vikingatid och Skogen som förtrollad plats, berättarstunderna heter Den förtrollade skogen och Berättarstund om väsen.

Du hittar dem i Medeltidsveckans progam (tisdag och torsdag) och där står också hur man köper biljetter: https://medeltidsveckan.se/programme/https://medeltidsveckan.se/programme/

Välkomna!!!

Sommarvila och skrivro

Mitt i sommaren är en rofylld tid. Allt liksom stannar upp och går långsammare.

Jag också.

Visserligen kommer jag inte att vara riktigt ledig men sommrarna brukar ändå falla in i en vilsam lunk. Nästan inga mail, inga föreläsningar, tid att tänka och en alldeles särskild sorts skrivro. Så jag drar mig undan för världen ett tag men kanske ses vi i skuggan av ett äppelträd eller på stranden. Eller efter sommaren, med nya tankar och nya berättelser att berätta för varandra.

Jag hoppas det!

Midsommarnattens magi – lockande men farlig

Nu skymmer det utanför fönstret och midsommarkvällen håller på att övergå i natt. I bondesamhällets folktro ansågs midsommarnatten en av årets mest magiska nätter, då naturen flödade av krafter. Gränsen mellan människornas värld och det övernaturligas rike troddes då vara tunnare än vanligt och det finns många berättelser om fantastiska saker som kunde hända denna natt.

Läkeväxter sades vara extra kraftfulla och samlades därför under midsommarnatten. Midsommardaggen var också eftertraktad; gick man barfota i den skulle man hålla sig stark och frisk under året. Daggen samlades också för att bota sjukdomar och för att få bröd och öl att jäsa ordentligt under året. På en del ställen besökte man även speciella midsommarkällor och drack av vattnet i dem för att få hälsa och kraft.

Midsommar var också en lämplig tid för skattsökare. Det sades att förtrollade skatter då steg upp ur jorden och blev synliga för människor. Om man lyckades vara tyst kunde man få tag i dem – bröt man tystnaden försvann de däremot för alltid.

Midsommarnatten lämpade sig också särskilt väl för att förutsäga framtiden. Det var ju kärlekens högtid och ville man veta vem man skulle leva med var detta rätt tidpunkt. Kärleksspådomar var nog ofta lekfulla sysselsättningar, men det fanns ändå ett uns av allvar i dem. En form av midsommarmagi finns fortfarande kvar i dag: att plocka blommor att lägga under kudden för att drömma om den man ska gifta sig med. Blommorna skulle enligt traditionen plockas under tystnad – bröts den var även magin bruten. Just tyst­nad är ett vanligt inslag i bondesamhällets magiska tänkande, en markering av att det är en rit som utförs.

Antalet blommor som plockades varierar, men de vanligaste antalen är sju eller nio. Ojämna tal har uppfattats som magiska i många kulturer, kanske för att människor ser jämna tal som mer harmoniska och därmed mer »normala». Ibland sägs också att den som spår ska klättra över lika många gärdsgårdar som hon plockar blommor. Detta kan ses som en symbolisk gränsöverskridning mellan den vanliga världen och det övernaturliga.

Men att försöka spå om framtiden kunde vara ett farligt tilltag, som en av flickorna i denna sägen fick erfara: