Påskigt bus eller godis

Äggen är uppätna, häxorna hemkomna och påskharen har varit här (två gånger). Nu är påsken slut. Fast vi firade inte så mycket i år, ibland är att det skönt att låta bli. Annars är påskkärringarna mitt favoritinslag i påskfirandet (mer och mer sällsynta men i alla fall). Förra året ringde det på två små påskkärringar hemma hos oss, med huckle, förkläde och kaffekittel. När jag öppnade sa den ena genast:

– Bus eller godis?

– Nej tyst, det är fel, viskade den andra ilsket, det är på Halloween man säger så. Du ska säga Glad Påsk.

Så kan det gå när traditioner glider samman. Men med den här sortens utklädnings- och tiggeriupptåg så hör det nästan till traditionsmönstret (som är väldigt gammalt) att det ibland förändras och flyttar mellan högtider.

Lite makabert är det allt med påskkärringar när man tänker på att de söta barnen med sina röda kinder och svarta fräknar minner om äldre tiders trolldomstro och de grymma häxprocesser som skapade så mycket hat och rädsla och förstörde livet för så många människor. Men det är också fascinerande, hur dessa händelser etsade sig fast i det folkliga minnet och med tiden blev till en barntradition.

Våffeldagen

Våffla med hjortronsylt och grädde

På våffeldagen, förra söndagen, åt vi våfflor (i ärlighetens namn åt vi våfflor i dagarna tre eftersom jag gjorde för mycket smet). En lustig sedvänja med tanke på att den bygger på ett missförstånd. Vår fru dagen blev i talspråk på vissa dialekter våffeldagen och på så sätt kom det sig att man började äta våfflor då. Handeln och media har båda ivrigt medverkat för att sprida och bevara denna tradition. Inte för att den blir sämre för det (ibland är det lätt att rynka på näsan åt kommersialiserade och till synes ytliga traditioner men så länge de samlar vänner och familj runt något gemensamt fyller de en viktig funktion, tycker jag).

Tranafton

Kallt och ruggigt har det varit den här helgen. Men förra veckoslutet var vårvarmt och vackert. Då sprang min äldsta son, så som sig bör vid tiden kring Vår fru dagen, trana på uteplatsen. Förr sa man att det skulle ge god hälsa och slitstarka fötter om barnen sprang barfota ett varv runt huset eller gödselstacken på tranafton (i södra och västra Sverige sades det att det var denna dag som tranan återvände från vintervistet).