Profilbild för Okänd

Om Tora Wall

Författare, folklorist och berättare, verksam vid Nordiska museet och Åbo Akademi. Intresset för folklore, kulturhistoria och människors liv nu och förr har löpt som en röd tråd genom mitt yrkesliv. En av de bästa sakerna med folkloristiken är att den rör sig både i dåtid och nutid. Det finns en frihet i att kunna studera både det förgångna och nutida företeelser inom samma vetenskap - och det ger dessutom en unik tillfälle att urskilja mönster och se sambanden mellan förr och nu.

Våffeldagen

Våffla med hjortronsylt och grädde

På våffeldagen, förra söndagen, åt vi våfflor (i ärlighetens namn åt vi våfflor i dagarna tre eftersom jag gjorde för mycket smet). En lustig sedvänja med tanke på att den bygger på ett missförstånd. Vår fru dagen blev i talspråk på vissa dialekter våffeldagen och på så sätt kom det sig att man började äta våfflor då. Handeln och media har båda ivrigt medverkat för att sprida och bevara denna tradition. Inte för att den blir sämre för det (ibland är det lätt att rynka på näsan åt kommersialiserade och till synes ytliga traditioner men så länge de samlar vänner och familj runt något gemensamt fyller de en viktig funktion, tycker jag).

Tranafton

Kallt och ruggigt har det varit den här helgen. Men förra veckoslutet var vårvarmt och vackert. Då sprang min äldsta son, så som sig bör vid tiden kring Vår fru dagen, trana på uteplatsen. Förr sa man att det skulle ge god hälsa och slitstarka fötter om barnen sprang barfota ett varv runt huset eller gödselstacken på tranafton (i södra och västra Sverige sades det att det var denna dag som tranan återvände från vintervistet).