Julaftonen har kommit och (nästan) gått. Återstår bara att sätta fram gröten till tomten…

Folktrons och sägnernas tomte hade inte särskilt mycket med julen att göra, förrutom att det var då tomten skulle ha lön för det gångna året (hade man ingen tomte på gården var julnatten också ett bra tillfälle att leja en på).

Det enda han begärde var en tallrik gröt med smörhåla i. Det finns ett flertal roliga sägner om hur det går för de människor som inte sköter sin del av detta avtal ordentligt.

En av de bästa (tycker jag) handlar om en tomte som hittar sin gröt men utan något smör i. Han blir förstås rasande och slår ihjäl bondens bästa mjölkko med ett knytnävsslag. Men när tomten lugnat sig lite sättet han sig ändå ner och äter upp gröten – och på botten av skålen hittar han det smälta smöret. Lyckligtvis kommer han ihåg att en av grannarna har en likadan ko, så han slänger den döde kon över axeln (tomten är stark som sju karlar) och bär över den till grannen. Där lämnar han den döda kon i båset och tar med sig den levande hem till sin egen gård.

Foto: Tora Wall